Johan Svedins blogg

Alla har nog sånna där drömmar som upprepar sig ett flertal gånger, eller i alla fall drömmar av samma stuk. Som jag, jag brukar drömma om att jag försöker ropa på hjälp eller få någons uppmärksamhet av någon anledning. Men jag kan inte skricka, jag tar i allt vad jag kan utan att det kommer så mycket som en väsning ur munnen på mig, ofta är denna drömmen följd av en panik känsla. Detta speglar kanske det verkliga livet för mig, jag har väldigt svårt för när folk inte förstår mig eller lyssnar på mig.
En annan dröm jag brukar ha är att jag gör något jag tycker om, tex. Cyckla eller åka skidor och sen så kommer en kant eller sväng men jag fortsätter rakt fram och börjar ramla. Jag ramlar utan stopp, far igenom buskage osv länge, väldigt länge. Tills jag tillslut lyckas vakna, mer ofta än sällan med ett ryck med, som man gör efter en mardröm, fast jag uppfattar dessa drömmar inte riktigt som mardrömmar. Kanske för att jag har vant mig vid dom eller så, jag vet inte.

Ses och Syns
/Johan

Fy bövelen vad trött jag är nu, dags att hoppa i snarkebingen må tro?
  Såg för övrigt på nya James Bond, Sjyst action rulle men inte så mycket bond feeling i den. Uppskattar att dom inte hade allt för mycket datagjorda scener som det nu brukar vara, man tappar lite kännslan för filmen när man ser att det inte är "på riktigt" om man kan säga så om en film.
  Ville bara säga det tror jag.


Godnatt


Puss

//Johan

Klickade runt lite på Youtube lite nyss och hörde den här låten på någon random video. Jag letade upp den och efter lyssnat på den två gånger fick jag för mig att försöka mig på att blogga lite.

"It's only in your mind you feel left out"

Hey! den där låten måste bara handla om mig för 2-3 år sen!

Jag känner mig dum som varit så naiv som jag var, men jag antar att vi alla är naiva innan vi lär oss hur livet fungerar. Jag säger inte att jag listat ut livets mysterier eller något ens liknande men jag är defenitivt visar och en aning mer erfaren än jag var för 3 år sen.
Men å andra sidan, vem är inte?

Fan, klockan är snart 4.. Jag borde verkligen sova, fast jag är inte säker jag vill det, för det är just vid sånna här tillfällen då jag är svin trött jag kommer fram till de bästa svaren på mina frågor. Så jag antar att jag inte avlider om jag sitter uppe någon timme till och funderar...
Jag tror inte jag behöver någon själsfrände i mitt liv, jag klara mig alldeles utmärkt med goda vänner vid min sida. Faktiskt så tror jag att det hela med förälskelse och evig och underbar kärlek är alldeles för uppblåst.
Jag tror jag sagt det innan, men det är värt att säga igen; Kärlek är överskattat. Jag menar det verkligen, visserligen har jag aldrig upplevt ordentlig kärlek, om det nu finns det vill säga. Så lita inte på att allt jag säger stämmer överens med era egna erfarenheter och åsikter, men det får ni leva med.
Så är väl hela livet tror jag, aldrig tycker alla samma sak, alltid kommer det finnas konflikter över vem som har rätt osv. Det är väl iofs bra på sitt sätt, du lär dig ju aldrig något om ingen berättar för dig att du har fel.

Helvete vad jag sitter och babblar. Att hålla sig till ämnet vekar int vara min starka sida ikväll, men whatever.
Ska nog ta och fortsätta mitt "Tubande" som det så ungdomligt kallas nu för tiden.

Ses och syns
/J

---

Precis när jag tryckt på den rektangulära knappen "Spara & publicera" så tryckte jag upp Jimmy Eat Worlds låt Hear you me och då vart jag en smula nedstämd och vet inte riktigt om jag tycker så som jag skrev alldels nyss, det skulle banne mig vara trevligt med någon vid sin sida ändå. Fast det är fortfarande överskattat och alldels uppblåst men jag saknar ibland att ha någon vid sin sida, så är det väl alltid i guess. Nog om mig, nu går jag och sover.

Ses och syns - "On sleepless roads the sleepless go. May angels lead you in."
/J

                                                                   
(Btw, vad är det för löjlig reklam i min blogg helt plötsligt? Jag tycker inte ens om Twilight!)